Solros är min barndoms blomma, minnet av min mormor Shura, Aleksandra – den enda människa som älskade mig då, älskade villkorslöst och ickekrävande. En människa med kärlek – det räcker för att ett barn kan överleva i vilken hård värld som helst.
Solros är en symbol för solen. Det finns inget på denna jord som hyllar livet mer än solrosen. Under dagens lopp följer blomman solens resa över himlen – en parabol för solsken. Hur svagt än ljuset är, så hittar solrosen det. Och det är beundransvärt.
Det är så man ska leva.
